Hugo Alfvén
Du är stilla ro
Du är stilla ro
Handen din, formad att smeka
Kyla min panna och leka
Dämper de tankars tärande svall

Du är stilla ro
Ögat ditt, kärlekens spegel
Spränger min innersta regel
Tänder i ljus all skuggornas natt

Du är stilla ro
Stämman din, harpospels susning
Gåtful som böljegångs brusning
Lockar och dårar, vaggar till ro