Offrande träda seklens mör för Herran
Böja i tronens klarhet sina knän
Hvad kan jorden gifva? Jorden bor fjärran
Fattig och ringa, men blomstrande och vän

Rikare stjärnor, rymdens höga solar
Sända silfverliljor, rosor utaf gull
Jorden sitter fjärran på de dunklas stolar
Blyg och förgäten för sin skumhets skull

Systrar, som träden offrande i salen
Bringen af ljufhet allt hon förmår
Blomsterdoft af Karmel, dudaim från dalen
Mörka skogars lena sus i nordens vår

Täck är för Herran jordens blomsterånga
Älskad i höjden bleka dalars vår
Täckare ett vårligt hjärta, som kan fånga
Himmelsk eld ur jordens korta, svala år