​kent
Pojken med hålet i handen
Tar av sig tröjan
Ett födelsemärke fläckar hans hud
Och genom fönstret är han skapad som en gud

Hon målar läpparna röda
Från hålen där de sprack
Och framför TV:n blir hennes hud blek och gul
Framför teven blir vem som helst ful

Jag hatar dig, du är...

Jag håller handen för
Där finns ett hål så jag ser ändå
Om du visste hur löjlig du ser ut

Och jag springer förbi
Slår på bilar, väcker larm
Jag är pojken som sköt raketen i sin egen hand
Ingen kan laga en trasig hand

Jag hatar dig, du är...