[Vers 1: Silvana Imam]
Ah det är dags att någon sätter standard
Jag är en fakkin gee, vem annars?
Jag är inte som dom andra 
jag är något helt annat
En fakkin gee vad annars?
Pushar för en silkesnatt 
himlen över Zinkensdamm
Målar den i silversvart
 och byter namn till Air Imam
Jag svävar utan vingar även utan vindens kraft
När hon sa att viljans kraft är lika stark
Står försöker bygga något som jag aldrig byggt förut
Och inatt drömde jag som jag aldrig drömt förut
På med luvan på perrongen skriver av ett vackert slut
Vakten står och sneglar på mig så jag tänker, "fan det är slut"
Fan det är slut
 tappar glaset ner på spåret
Faller du så faller jag 
fan va sjukt
Adam Taal han tala till mig sa jag är en fakkin gee
Nog för vi är från en plats som vi aldrig platsar i
Så låt mig låt oss bygga på den här fantasin
Ett öga rött
 och vem fan är ni?
Målar natten i mitt silver silke, dom vill ha mig svart på vitt
Men sorry boys det får ni inte

[Refräng: Julia Spada]
Stöp mig som paraffin, gör det
För jag vill se mer än dom och vi
Sanningen i ditt akvavit, som ni
Bränns men du är en fakkin gee
Vaknar upp nu ur apati för dig
Riktar min blick med sikten fri
Sanningen i ditt akvavit som en gee
Bränns men du är en fakkin gee