Dödsvapnet höll han, lyft i sin högra hand
Domnande föll han, stoftet rann ut som sand
Sköna och okända land, såg han vid dödsflodens strand

Inte med mulna, miner den slagna går
Kinderna är gulna, men ej av det ädla sår
Självuppoffrarn sig slår, offrande mod gör ej vita hår

"Barmen med blodiga sår var åter hel
Spjutspetsens modiga gärning gör bot för fel;
Du njuter väl också din del, som en sträng i all salighets harpospel"