Cornelis Vreeswijk
Po rom pom po’n
Medborgare börja spara
Så kan du få råd att fara
Till Palmas och till Pamplona
Och fattas det får du låna
Ta hand om små barnens sparade slant
Eller sätt ditt piano i pant
Gå på ruinens brant

Po-rom-pom-po'n
Po-rom-pom-po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-pom-po'n

Se Spaniens måne lyser
På fattiga barn som fryser
På Johansson ifrån Mora
Och på en bedagad, jorå!
Fru Johansson har fått sällskap också
Hon nattbadar just i havet det blå
Utan baddräkt på

Po-rom-pom-po'n
Po-rom-pom-po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-pom-po'n
Fru Persson har färgat håret
I modefärgen för året
Hon ropar "Olé!" och skickar
Spanjorerna heta blickar
Men utifall hon vill hålla igång
I tacksamt tvåhundra pesetas per gång
För nu är det högsäsong

Po-rom-pom-po'n
Po-rom-pom-po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-pom-po'n

Polisen går runt och sprätter
Han snor dina cigaretter
Och om du är snorking mot en
Så skjuter han dig i foten
Men be honom i förtroelig ton
Så fixar han all slags prostitution
För där har han provision

Po-rom-pom-po'n
Po-rom-pom-po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-pom-po'n
Zigenarhövdingens dotter
Tycks äntligen ha förstått det
Mot en stadig bunt pesetas
Får hennes behag framletas
Men håll tassarna ifrån den damen den da'n
Det vimlar av tuffa snubbar på stan
Som tillhör hennes klan

Po-rom-pom-po'n
Po-rom-pom-po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-pom-po'n

Sen åker man hem till eken
Utmärglad och trött och blek, men
Med solsken i våra sinnen
Och några diffusa minnen:
Vi minns när vi kom, vi minns när vi for
Vi kommer ihåg var damerna bor
Vi minns ett poliskontor..

Po-rom-pom-po'n
Po-rom-pom-po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-po'n
Po-rom-po-rom-po-rom-po'n
Po-rom-pom-po'n