Åttio små lökar
Ni går omkring och krökar
Ja, ni är säkert fler!
Jag stannar vid rabatten
Där lyfter jag på hatten
Och hälsar fint på er

Rabatten blir allt trängre
Ni växer inte längre
Så är naturens lag
Så nöj er nu med detta
Och lägg er skönt tillrätta
Och njut ett slag - som jag

Åttio små lökar
- dom springer och dom bökar
Missnöjda med sin lott
Betänk en sak ihärdigt
Nu har ni vuxit färdigt
Och nått ert rätta mått

Men den åttio-förste
(Som kanske var den störste)
Sa lugnt som bara den
- Jag slutar aldrig hoppas
Att blommor även knoppas
Uti förskingringen
Jag håller med om detta
Om viljan är den rätta
Kan följden bli enorm
- Då hör man änglar sjunga; -
Rabatten börjar gunga
Omkring sin enkla form

Åttio små lökar
Ni går omkring och krökar
Ja, ni är säkert fler!
Jag stannar vid rabatten
Där lyfter jag på hatten
Och hälsar fint på er