Om kärleken den ljuva det kuttras med darr
Här sjunger nu en duva med halskatarr
Att ljuvligt det är att svärma en sommarkväll
Och sina fötter värma hos en mantel

Jag är en kverulant
Ja jag är en kverulantisk musikant
Och jag sjunger ej om kärlek
Ty med den står jag på kant
Jag är en kverulant

Med gitarren upp på magen blir var man idol
Om blott han är betagen uti rock'n'roll
Om blott han får orgasmer framför mikrofon
Och vrider sig i spasmer liksom ett fån

Han är inte imbecill
Men han har ju sina egen lilla stil
Och han rycker med sitt bäcken
Och han visar vissa tecken
Men han är ändå inte imbecill

Vår grannes dotter Ingalill är 15 år
Men hon kan inte sitta still hon är för svår
Hennes mamma tror att hon ej är sexuell
Men Ingalill är ut och ränner varje kväll
Hon är ingen dedikant
Med l'amour är hon gammal bekant
Hon vet allting om passionen
Den [?] ena tonen
Hon är ingen dedikant

Om kärleken den ljuva det flöjtas med fläkt
Här sjunger nu en duva med dålig andedräkt
Ack i dem som knäpper upp på sin gitarr till tröst
Och lägger stora darren i sin röst

Han är en kverulant
Ja han är en kverulantisk musikant
Och han sjunger ej om kärlek
Ty med den står han på kant
Han är en kverulant