Allan Edwall
Du och jag
Ungdomen, kärleken
Plus det där som man kallar för passioner
Längtande, trånande
Och så denna dragning till varann

Okloka, purunga
Inget visste man om krassa verkligheten
Ensamma, urdumma
Samt att du var tjej och jag var man

Och så händer detta som så ofta händer
I vårt fosterland och uti andra länder
Blott för detta faktum att du var en kvinna
Och så det att jag var man

Unga kroppar mötas hetsigt blod som brinner
Varje ledig stund, så ofta som man hinner
Blott för detta faktum att du var en kvinna
Och så det att jag var man

Rådhuset, lillgrabben
Och en liten tvåa uti Hallonbergen
Svärmor svärfar
Du var dum och jag var likadan

Vattkoppor, kikhosta
Mat och hyra och man lever jäms med rumpan
Missnöje, urtråkigt
Du blev sur och jag blev likadan
Livet är en sand som i ett timglas rinner
Oh, du dyra liv som tynar och försvinner
Trots det ljuva faktum att du var en kvinna
Och så det att jag var man

Innanför vår tvåa mister livet färgen
Medan solen lyser bortom Hallonbergen
Blott för detta faktum att du var en kvinna
Och så det att jag var man

Halvpackad, skärtorsdag
I en trevlig våning efter firmafesten
Klädpoker, otrogen
För att visa att man var en man

Slagsmålet, tandborsten
Och en sovsäck på ett golv hos en jag kände
Rättshjälpen, hemskillnad
Du fick grabben du för jag var man

Du fick möblerna och nya grammofonen
Samt min halva lön i underhåll för sonen
Blott för detta faktum att du var en kvinna
Och så det att jag var man

Jag blev dömd att leva ensam med förtreten
Uteliv och fotboll dövar ensamheten
Blott för detta faktum att du var en kvinna
Och så det att jag var man
Midsommar, nytändning
Plus det där som man kallar för passioner
Passande, nödvändigt
Samt en liten dragning till varann

Hopflyttning, svärmor
Samt en liten grabb som hon har haft från förut
Styvfar Volkswagen
Håret börjar glesna lite grand

Livet är en sand som i ett timglas rinner
Oh, du dyra liv som tynar och försvinner
Låt oss leva upp den lilla bit vi hinner
Du är kvinna jag är man