Mellan havet och rymden
Lever vi med ögon av stjärnor
Plastpåsar och lastbilar
Näktergalar, höstlöv, Luciatärnor

Vi har allt vi kan begära
Vi vill ha mera

Allt jag trott på, drömt om
Har nästan aldrig varit
Vad jag trott på, drömt om
Men jag minns mina vänner
På Åsögatan sommarn -70
Jag har inte glömt dom

Vi har allt vi kan begära
Vi vill ha mera

En bra historia är alltid bättre
Än sanningen
Ett bröst fullt av medaljer
Du kunde, men det är inget du kan igen
Tåget rusar från station till
Station; ser du dej själv stå
Och meta där vid sjön under bron
Kvinnans kärlek, mannens verk
Det säjs att dom är fiender
För alltid
Det är inget jag kan tro på längre
Det måste vara en kall sanning
Från en kall tid

Hela världen är en scen
Vi spelar våra roller
Vi tror och hoppas
På vad är inte säkert, säkert är
Bara att det inte kan stoppas

Vi har allt vi kan begära
Vi vill ha mera

Paradiset är en mystisk plats
Som inte finns
Den finns bara för att vi
Aldrig kan glömma, alltid minns

Mellan havet och en väldig rymd
Med knutna nävar över våra hjärtan
Rör vi oss framåt dag för dag
Alltid medvetna om smärtan
Den du älskar ska du få
Den du älskar stannar
Tills hon går