Jakob Hellman
Tältet
Jag gick mig ut i staden och gissa vad jag såg?
Där stod ett tält av stort format som mitt i staden låg
Jag kände doft av sågspån och hörde orgelns brus
Jag trodde det var cirkus men det var Herrens hus
Jag trodde det var cirkus men det var Herrens hus

Ni tror väl att jag drömde men det var inte sant
För jag gick in i tältet och där stod en predikant
Han blickade mot taket och under mängdens stön
Han knäppte sina händer och vrålade en bön
Han knäppte sina händer och vrålade en bön

"Stig fram, syndfulla flarn", sa han, "Stig fram och möt er Gud"
Igenom mikrofonen skrek han med åskans ljud:
"Ni kör er bil åt helvete! Er standard liknar fan!
Ni tror ej på att Jesus är bäste man på plan
Ni tror ej på att Jesus är bäste man på plan"

Ja, det var Herrens tempel. Upp steg en taktfast sång
Och över mängden hängde det en påse på en stång
Och framme vid estraden, fast på dess nedre del
Där stod en skock blondiner och slog på strängaspel
Där stod en skock blondiner och slog på strängaspel

Och säg mig nu, herr Åkerström, som är en ärans man
Var det ett Gud behagligt spektakel jag där fann?
Rättfärdighetens furste de säger sig ha kär
Det slår de sig för bröstet på, men tror du han var där?
Det slår de sig för bröstet på, men tror du han var där?
Jag tror det inte, men se, min tro är klen
För jag gick in i tältet och där ute solen sken
Tror du ej han hellre vistas i en molnfri zon?
Det tror då jag åtminstone, men jag är svag i tron
Det tror då jag åtminstone, men jag är svag i tron