Då
En gång för länge sedan
En ugn flicka sjöng om kärleken
Hon var naiv
Ibland helt i det blå
Och vissa sånger var omöjliga att förstå
Hon sökte sanningen
Och det fanns dagar då hon var nära den
Då hon visste att hon var född
Till att skriva sånger

Det fanns en blekt blondin
Och åkte fort som fan i en limousine
Långt bort högt upp bland molnen tog vägen slut
Men hon var glad att kliva av för hon var åksjuk
Den längsta vandringen
Är den som leder hem igen
Jag vet
För jag har gått den vägen många gånger

Och medan jag står här
Och medan jag står här och väntar
På att hon ska komma tillbaks
Jag sjunger något gammalt
Jag härmar någon annan
Och längtar
Att hon ska komma tillbaks
Hon
Är ansvarslöst fri
Jag är tryggheten hon vilar i
Det är en oberäknelig älvas dans
Jag vet aldrig var hon för mig någonstans
Om hon ger sig av
Bara denna fyrkantiga människa kvar
Jag kan aldrig skriva några sånger