Eva Dahlgren
Det som var så viktigt då
Att plocka Nattljus sent om kvällen
På ängen
För ett maskrosbarn
Förändrar hela dan
Vi rycker strömming när det regnar

På Ume älven
Far ror och jag
Är ett lyckligt barn
Men
Det som var så viktigt då
Är ju ingenting nu

Dagarna stod stilla
Hallon och fil till middag
Vi la patiens
Fast inga kungar fanns
I det röda skymningsljuset
Skratt i gruset

På en brännbollsplan
Jag slog längst den dan
Men
Det som var så viktigt då
Är ju ingenting nu
Jag undrar var och när det vänder
Vad är det som händer
När plocka stenar på en milslång strand
Blir det man väljer bort och aldrig hann

Jag vet min cykel var en häst
Och en moped
Den var en rymdraket
I ett stjärnbaner
Natten var en härlig resa

Ingen rädsla
Och när dagen kom
Var allting nytt men började om
Det som var så viktigt då
Är ju ingenting nu