Eva Dahlgren
Vill inte se
Det finns dom som måste
Leva med det
Där varje minut
Gör så ont
Där lycka är en spark
I magen
Av en nybörjarfot

Det finns dom som måste
Viska tankar
Som vi kan skratta åt
Tusen och tusen
Som går bakbundna
Men som biter ändå

Det finns dom som måste
Välja kärlek efter färg
Dom som måste
Buga och bocka
Tills dom trampar
På sej själv

Jag vill inte se
Jag kan inte leva
Med det
Det finns dom som aldrig
Har sett solen
Men som törstar ihjäl
Det finns dom
Som dränker sej
Av ensamhet

Tusen och tusen
Som lever i rus
Från en guldbehängd hand
Dom som köper glömska
Och där
I en trappuppgång nånstans

Här sitter jag
I min soffa
Och röker
Med koftan på
Med välfärdssamhållets elvärme
Men fryser ändå

Jag vill inte se