I en pendeltågskupé
Tom, så när som på mig
Tyst, så när som på susandet
Sitter jag och betraktar mig själv
I det kolsvarta fönstret

Klockan har passerat midnatt
Och nederlaget är ett faktum
Medan gatlyktorna far förbi utanför
Förbannar jag dem, en efter en

Tåget rullar alltjämt på
Tillbaka till förlustens domän
Tillbaka till besvikelsens förnedrande tystnad
Tillbaka hem, destination ingenstans

Vad gör jag för fel?