Du lever utan ryggrad
Läser innantill, blad efter blad
Snor av andra den musik du skapar
Därtill scenhora utan egna ord

Förargar mig, tills jag blöder näsblod
Ser röda droppar mot frusen jord
Där jag går faller livlösa kroppar

Döden dansar bakom mig när jag går omkring
Men jag låtsas som ingenting
Försökt släppa vanan
Men sen hör man nåt på tunnelbanan
Orden som får jorden att skälva
Och mig att hämnas