Den svenska björnstammen
Att vara själv och inte ensam alls
Jag satt tyst när jag tog sista tåget hem ikväll
Vi kommer aldrig lära känna varann
Dom som stannade kvar har kanske lika roligt än
Eller skriker dom om saker som dom ångrar sen
Vi kunde ge varandra hopp om en morgondag
Vi kunde ställa krav och sen ge oss av
Jag längtar gärna genom natten i din hand
Hej, hur kan vi möta det vi ser?
Ibland vänder jag bort för att va med
Vi kan föreställa trådar som en chans
Att vara själv och inte ensam alls
Snälla, glöm bort det jag sa
Jag ångrar varje rad, jag har inget försvar
Snälla, det här är galenskap
Har glömt bort var vi kom ifrån, har glömt bort vart vi ska
Hej, hur kan vi möta det vi ser?
Ibland vänder jag bort för att va med
Vi kan föreställa trådar som en chans
Att vara själv och inte ensam alls
Att vara själv och inte ensam alls
Att vara själv och inte ensam alls
Framtiden är mörk
Kanske det bästa den kan va
Framtiden är mörk
Kanske det bästa den kan va
Hej, hur kan vi möta det vi ser?
(Framtiden är mörk)
Ibland vänder jag bort för att va med
(Kanske det bästa den kan va)
Vi kan föreställa trådar som en chans
(Framtiden är mörk)
Att vara själv och inte ensam alls
Hej, hur kan vi möta det vi ser?
Ibland vänder jag bort för att va med
Vi kan föreställa trådar som en chans
Att vara själv och inte ensam alls