Jessica Andersson
Aldrig, aldrig
Du skall ramla ner och slå dig
Kanske riktigt, riktigt hårt
Både blåmärken och skrapsår
Det är livet, det är svårt
Du skall bli sviken många gånger
Övergiven då och då
Trots alla tårar som skall falla
Ska du resa dig och gå
Du skall aldrig vara rädd, aldrig ligga vaken och undra var jag är
Aldrig, aldrig, aldrig höra hur jag fumlar runt med nycklarna i dörren
Inte veta vad som väntar
Må du alltid bära modet
Som en styrka inom dig