En stilla vind som krusar sjön
Och bergen skymtar blå
En julikväll, en öppen eld
Och skogen tätt inpå
Inombords dröjer ord
Du sa för länge sen
Tänk Rosemari, tänk här är vi
Och här är Norrbotten
Ett flyttstreck, en blekvit sol
Och luften hög och klar
Ett uppbrott, som om nån har gått
Och man blivit lämnad kvar
En uppdragen båt, en inre gråt
För nånting man har på känn
Tänk Rosemari, tänk här är vi
Och här är Norrbotten
En gnistrande decemberdag
Och röken stiger rak
Luften kall och som kristall
Under himlens vida tak
Dag som gryr och sedan flyr
In i skymningen
Tänk Rosemari, tänk här är vi
Och här är Norrbotten
Ett takdropp, en blåsvart fjärd
En känsla utan ord
En solvarm sten, en dikesren
Och doften utav jord
En vind som kom, en svala som
återvänt igen
Tänk Rosemari, tänk här är vi
Och här är Norrbotten