Blott en dag, ett ögonblick i sänder

Vilken tröst vad än som kommer på!
Blott en dag, ett ögonblick i sänder

Vilken tröst vad än som kommer på!

Allt ju vilar i min Faders händer

Skulle jag, som barn, väl ängslas då?

Han som bär för mig en Faders hjärta

Giver ju åt varje nyfödd dag

Dess beskärda del av fröjd och smärta

Möda, vila och behag

Själv han är mig alla dagar nära

För var särskild tid med särskild nåd

Varje dags bekymmer vill han bära

Han som heter både Kraft och Råd
Att sin dyra egendom bevara

Denna omsorg har han lagt på sig

?Som din dag, så skall din kraft ock vara,'

Detta löfte gav han mig

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla

Blott vid dina löften, Herre kär

Ej min tro och ej den tröst förspilla

Som i ordet mig förvarad är

Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer

Taga ur din trogna fadershand

Blott en dag, ett ögonblick i sänder

Tills jag nått det goda land