1987
Ocean
Som en vålnad smyger jag runt och undviker dig
Jag har levt på allt mörker jag har inom mig
Jag vet inte längre vem jag tycker om
Vad du vill med mig för vilket som

Det som ofta flyger över mig är känslorna av
Ett stort jävla stormigt och öppet hav
Jag vill inte heller få dig att skrämmas iväg
Jag vill bara visa känslan av ett svek
Jag vill inte längre vakna upp på morgonen
Jag vill inte längre se mig själv i ögonen
Du ser ändå inte samma sak som jag ser
Jag ser blommorna och havet på Österlen

Jag vänder om
Jag seglar bort
Jag vänder om
Jag bleknar bort

Jag vill aldrig se och höra något från dig mer
Jag går hellre in i koma än att känna det
Allting som kom över mig är känslan av
Ett stort tomt jävla ständigt och vidrigt krav
Jag vill hellre bara ligga här på botten
Jag har redan satt ett tuggummi som toppen
Så nu kan alla snälla bara ta och ge sig av
För jag kan somna in och vakna upp en sommardag

Jag vill inte längre vakna upp på morgonen
Jag vill inte längre se mig själv i ögonen
Du ser ändå inte samma sak som jag ser
Jag ser blommorna och havet på Österlen

Jag vänder om
Jag seglar bort
Jag vänder om
Jag bleknar bort