I soffan hos en vän, vi en gång hade
Han fick ta över den, vi var på väg
Kanske redan bort, i från varann, när blev jag blind?
Jag borde sett, att du försvann... snart kommer natten
I soffan hos en vän, når jag min botten
På vägen upp igen, möter jag dig
Vi har länge drivit från varann, när blev jag stum
Jag sa ingenting, när du försvann... snart kommer natten
I soffan hos en vän, ligger jag vaken
Och längtar bort och hem, långt ifrån dig
I en soffa som jag känner väl, där kom dem till:
Vårt första barn, vårt sista gräl... snart kommer natten