[Vers 1]
Yeah, yeah
Sådan far, sådan son
Yeah

[Vers]
Jag vet du växte upp med inget, var bara två när din egna mamma dog
Bland massa andra halvsyskon, jag svär vi är säkert samma skrot
Gör säkert samma jävla saker som din egna farsa gjort
Sådan far, sådan son, vi är samma blod
Vill ha frihet, känner du är fast
Jag vet, du känner du är fast från en diktatur
Och förtryckarregim där sån här skit är tabubelagd
Så tomheten i själen måste hitta nåt annat som fyller plats
Brudar, bilar, prylar, pengar, status, makt, lyxen, allt
Det är bara en fasad, bara ett skal
Du är bara ett barn, det är bara en fasad
Och likaså jag, jag är bara ett barn
Som önskar att du lite oftare kunde va en far
Men så ofta var jag van vid att du bara drar
Ute alltid välklädd, doftar gott, skålar nåt
Men hemma alltid bråk om nåt, du såra henne, du såra oss
Skyller på att du jobbar hårt, alltid stress
Ljög oss rakt i ansiktet
Hon förlät, försökte bygga upp allt igen
Men mamma låg på antidepp
Kulturkrock och svårt med språket, tjafs igen
Plus skit du gjorde tog hennes kraft igen
Och många som har vårt problem döljer det med skådespel
Kärnfamiljer utåt sett, men svär, det är inte svårt att se
Vi må ha varit unga, men barn är inte dumma
Vi fattar att det är skitsnack innan orden lämnar tungan
Målar upp dig som en kämpe, som du räddade familjen
Men du var aldrig i den, du bara jagade prestigen
Vill slita ut mina ögon för de påminner om dina
Svårt att föreställa mig hur mycket du fått henne att lida
Förminskat henne, svikit henne, tagit så mycket tid från henne
Hon gav sina bästa år, du tog ett halvt liv från henne
Allt för dig, lämnade sitt land för dig
Gav sin hand till dig, bytte namn för dig
Fuck din titel, du är ändå en skam för mig
Skammen från alla gånger du la handen på henne
Skammen från älskarinnor inte värda att nämna namnet på
Skammen från kvällar du uthärdar med alkohol
Skammen från att du inte känner nån skam ändå
Ditt fega svin, du borde dratt för länge sen
Dratt för länge sen, att du inte skäms
Ditt fega svin, du borde dratt för länge sen
Dratt för länge sen
Du är ingen man, du är bara rädd
Fuck dig, du känner mig knappt, du var inte där
Du skramla inga bidrag för att ta med oss till Liseberg
Du ringer varje halvår och undrar varför vi inte ringer dig
Lägger skulden på nån annan
Det är sjukt att jag börjar bli som dig
Mot de som alltid vart där, gjorde mig
Ensam, rotlös, flyktig och alltid disträ
Gjorde mig van vid att prata med knogar, skrika och slåss
Gjorde mig van vid släppa frustrationen fri och gå loss
Jag svär, vad fan vet jag om släktkalas
Kusiner och en halvsyrra jag ännu inte sett idag
Vad fan vet vi om juletid, fler träffar som uteblir
In på Jeffrey, supa sprit, eller nån annan typ av uteliv
Känner igen mig bland folk jag hänger med ute, huh
Killar är hundar och hundar tänker med kuken, huh
Hoppas det är värt det, man kan hoppas att man njuter, huh
Sen man sväljer ångesten och kommer hem och ljuger, huh
Sådan far, sådan son och där är cirkeln sluten, huh
Sådan far, sådan son