[Refräng]
När jag var äldre
Jag var en seglare på ett öppet hav
Men nu är jag under vatten
Och mitt skinn är blekare än det någonsin borde vara
Hmm

[Vers]
Jag är på min rygg igen
Drömmer om en tid och plats
Där du och jag förblir de bästa av vänner
Även efter allt detta slutar
Kan vi låtsas?
Jag är på min, jag är på min rygg igen
Det verkar som mer och mer
Som allt vi någonsin gör är att se hur mycket det böjs
Innan det bryts på mitten och sen
Böjer vi tillbaka det igen

[Brygga]
Gissar att jag är fångad mitt i det
Ja jag har blivit lärd, fått lite av det
I mitt blod, i mitt blod
Minnen brinner som en skogsbrand
Tungt regn förvandlar vilken begravningsbrasa till lera
I översvämningen
[Refräng]
När jag var äldre
Jag var en seglare på ett öppet hav
Men nu är jag under vatten
Och mitt skinn är blekare än det någonsin borde vara

[Brygga]
Jag streck-kollar svartvita filmer, jag har aldrig
Sett någon göra det som jag gör det bättre
Har gått över dig, jag är försenad till nya strävanden
Ingen ensam som jag är ensam och jag vet inte om
Du verkligen skulle gilla det i rampljuset
Du skulle sympatisera med alla de tuffa snubbarna
Jag är fortfarande ett offer i min egna rätt
Men jag är skurken i mina enga ögon, ja

[Outro]
När jag var äldre
Jag var en seglare på ett öppet hav