[Verse]
21 juli, det var sommarnatt
Jag ville bara ut, det skulle gå så snabbt
Min syrra spydde första gången som hon såg mig
Brorsan hoppades det var en pojk′ som låg där
Jag var inte ens planerad att bli till
Så jag var bara glad att finnas, satt så still
Jag gjorde inte mycket väsen första åren
Lite blyg, tillbakadragen fram tills våren 92
Det var då som jag började gå
Insåg att man måste jobba hårt
Om man vill någonting får man inte sitta still
För tiden visar ingen nåd
Och nu står jag plötsligt mitt i livet
Och jag ser tillbaks på hur det blivit
Ingenting blev som jag tänkt, fast jag tänker inte sörja
Men om du orkar lyssna, tar jag gärna det från början