Mac DeMarco
BEIXINQIAO
Du tar dig dit med linje fem
Ett hus inne i hútóngen inuti en gränd
Dörren var blå med röd skyddsfilm, jag minns den än
Som en liten pärleport till himmelen
En plats där drömmar kan växa vilt
Ett stenkast från centrum där folk hetsar kring

Vi satt och åt på taket
Vänta, vi satt och såg på staden
Som svart himmel och vit magi
Kunde se Linda från gatan vid bordet hon ritade vid
Jordnötssmör och nybakat bröd
Mannen som satt på gatan och skalade lök
Linda sa att det kändes som att han såg efter henne
Som allt kommer bli bra
Du behöver inte vara ledsen längre
Behöver inte vara ledsen längre

Hör du mig bae?
Hör du mig bae?
Hör du mig bae?
Vad gör du med mig, bae?
Bae, beixinqiao
Bae, bae, Beixinqiao
Bae, bae, Beixinqiao
Bae, bae
Kvällen sträckte sig avlång, vi satt
Tysta i taxin och lyssnade på radion
Rösten från spöken över frekvenser, som gick in och ut
Berättelser från andra sidan som kom och gick
Neonet speglades i rutan något sinnesjukt
Kände igen febern som någon jag väntat på som kom till sist
Så mycket jag försökte dra från
Men problemen följde efter som dom satt på dragkrok
Jag var full på taket dansandes till Mac Demarco
Där nere så låg Linda i sängen med en bra bok
Minns inte titeln nu, men just då var det som att Gud
Kupade sina händer runt vårt lilla vita hus
Minns inte titeln nu, men just då var det som att Gud
Kupade sina händer runt vårt lilla vita hus

Hör du mig bae?
Hör du mig bae?
Hör du mig bae?
Vad gör du med mig, bae?
Bae, beixinqiao
Bae, bae, Beixinqiao
Bae, bae, Beixinqiao
Bae