[Instrumentalt intro]

[Vers 1]
Nittifyra hade jag ett fast jobb på Pååls bagerier
Tills jag började med Tequila å blev trummis i en ny orkester
Å sen dom sa på Pååls att nåra skulle gå
Och det betydde Karl-Johan, Andreas och jag
Jag hade inga barn då, men Karl-Johan hade två
Så det tog hårt (På honom)

Oh-oh
[Trumpetsolo]

[Vers 2]
Det var nästan alltid svart i tankarna på
Långedragspaviljongen
Där jag nästan alltid satt med pensionärerna
Under båtsäsongen
Å vi såg på de unga å glömska
I båtar å i varandras armar
Och tänkte, ”Skuld och lidande väntar på er
Fortfarande”

[Trumpetsolo]

[Refräng 1]
Har gått på knä så många år i den
Här staden
Men
Jag svär att hörde Frälsningsarmén sjunga om att lämna allt
Bakom sig
Första gången jag såg dig
Å jag svär att jag hörde lastbilar från E4:an dundra förbi där utanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här ajö
Kom igen!

[Vers 3]
Lena ville ifrån kranarna och indieklubbarna
Det var då Lena, nu vill jag alltid stanna
Min lille son ler mot manshororna
När vi går förbi hand i hand
Vid Fiskekyrkan

Åh, ändå, Hurricane
När de skrev om mig i tidningen
Sa du som det var
”Glöm mig aldrig, Håkan
Parkbänken är aldrig långt borta”

[Refräng 2]
Men den gamla goda tiden
Nu kommer den aldrig tillbaka
Men jag svär att varenda fyllo på varenda bänk i varenda hörn
Hälsade på oss, natten jag fann dig
Å jag svär att jag aldrig sett stjärnorna tydligare ovanför
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här ajö

[Munspelssolo]

Kom igen!
[Instrumentalt outro]