[Intro: Petter]
En storstadsidyll har också sina baksidor
Det här e min reflektion
[Vers 1: Petter]
Mina steg bär mig fram genom cementklädda golv, fuktig betong
En sönderslagen vaktkur på en övergiven perrong
Inga steg, ingen gång, varken sus eller sång
En gammal själ har byggt ett tillfälligt hus av en kartong
Med några tidningar som skydd för o hålla upp temperaturen
Neonljuset värmer tunnelbanestrukturen
Känner trycket från tåget, det blåser mot pannan
Regnklädda vagnar glider in och sen stannar
Högt i lokalen hörs den sista signalen
När allt har försvunnit går jag ut på trottoaren
Längs betongblock, trasiga väggar och murbruk
70-talsinstitution med stora sjukhus
Korthus av sten, men som e byggda på sand
Packa ihop oss i en hög, så vi kan bo på varann
Samma gråton, jag vandrar i en gråzon
Timmar drar mig fram, det pumpar stad i mina ådror
Luften e tung, bitter smak i min mun
Och i den fulaste miljön finns en vacker slum
När solen står som högst kan jag skymta det vackra
Men precis när dom blottar sig, försvinner dom sakta
[Refräng: Håkan Hellström]
E så vackert där, mycket att titta på
E så vackert där
E så vackert där, mycket att titta på
E så vackert där
Men man ser skiten med
[Vers 2: Petter & Håkan Hellström]
Jag stannar till och ser blåljus, en ensam siren som står och tjuter
Parkbänk, tomglas bland trötta suputer, men månen e död
Inget nytt under solen, alla jagar sitt bröd
Stan som levde så fritt känns obehaglig och död
Gata upp och ner, det e samma saker jag ser
Från trängsel, trafik, bort till tomma kvarter
Gatlyktor blänker, känner fukten från smog
Tomma ansikten som möts, halva landet utan jobb
Det e ett system fyllt med regler, byggt på disciplin
Där bara få ser en seger, resten sliter som svin
Det e som Cheops pyramid för dom som tolkar det rätt
Inget för 40-talister som holkade fett
Där finns prestige, attityd, det e sjuk mentalitet
Ingen flis och det svider utan likviditet
Här finns kärlek och smek, barnasinne och lek
Men också sanningens ord, här finns lögner och svek
Så hårt men så mjukt, så fult men så vackert
Det e så svårt o stå ut, plus jag pallar inte snacket
Och när solen står som högst kan jag inte se det jag brukar
Och jag njuter varje stund och sekund som jag slukar
[Refräng: Håkan Hellström]
E så vackert där, mycket att titta på
E så vackert där
E så vackert där, mycket att titta på
E så vackert där
Men man ser skiten med
[Vers 2: Petter & Håkan Hellström]
Var jag än går
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
Men man ser skiten med, en storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
En storstadsidyll
Men man ser skiten med