[Intro]
Petter
Tankar och rutiner
Samma bilder
Sånt jag funderar på
Och allting omkring mej
Yo, yo, yo
Släpp beaten
Yo

[Vers 1]
En bortglömd planet, en ensam komet
1998 , jag sitter fast i samma smet
Min blick sitter fast, det är som att skallen har rast
Grått regn och slask, vårt miljö stinker plast
Högtalaren skriker samma repliker
Vi är människokopior från samma fabriker
Med normer och principer som ingen begriper
Lyssnar efter ljud, men allting bara piper
Mitt hjärta pulserar, tomma intet domderar
Jag vill bort härifrån, frustrationen blockerar
Snön faller tätt, inget lätt, bara svett
Jag kämpar och slåss, men ingenting blir rätt
Jag har vägar och rutiner, metoder som betyder
Vissa regler jag aldrig lyder, jag är less på attityder
Allting kommer och går, men ingenting består
Hela skiten ger sår, jag fäller en tår
Jag fäller en tår efter alla dessa år
Som tiden går, ni vet alla hur jag mår
Allihop från samma stall, alla hopplösa fall
Det gäller att vara kall, ta kritik och stå pall
Annars knall och fall, ni brinner ned som en marschall
Jag går från källare till tak, jag sett så många hak
Har mött så många snubbar, sett så många vrak
Lever livet i en kloak, och precis har gått ned sig
Jag vet hur dom beter sig, kan inte leva utan
Drogen är valutan, det kan sluta med sprutan
Om allt spårar ur, jag hoppas ni har tur
För jag har sett sinnessjuka killar sluta i en bur
Han var en cool figur, nu tar han en lugnande kur
Han fick en resa till sjukan utan retur
Ni kommer och går, men inga polare består
Alla följer samma spår, jag fäller en tår
Jag fäller en tår som mitt eget hjärta slår
Har en helt egen väg som Gandalf grå
Jag passerar stationer, ser hus som funktioner
Miljonprojekt och bisarra kreationer
Min blick blir monoton av allt betong och neon
Gör vad som helst för att bli befriad härifrån
Jag lever i en respirator programmerad som en dator
Präglad och uppväxt på Stockholms gator
Känner killar och grabbar som utdelar jabbar
Till höger och vänster och skiter i vem det drabbar
Våld bryter ner samhället vi ser
Vi bejakar passivt förtränger allt mer
I mitt eget kvarter jag går laddad som ni ser
Laddad med hat som Satan fast mer
Allting kommer och går, men ingenting består
När skiten kokat över då fälller jag en tår
[Outro, scratch]
Ibland vill man bara försvinna
Ibland vill man bara försvinna
Ibland vill man bara försvinna
Bara försvinna