[VERSE 1: Petter]
Jag är från
Södra sidan av Söder
Öster om Gamla Slussen
Gula Gången, trappan mot perrongen där jag tappat lusten
Känner sorg, känner hopp
Ser mitt folk och andas luften
Utan er, hade jag nog hamnat fel
Och tappat kursen

Mörka dagar, långa nätter
En evig strävan mot något, någonting, något bättre
Varje dag, känner jag
Denna stads penseldrag
Tänker bära mitt folk tills
Jag inte har nån känsel kvar

Vinnare, förlorare
Stereotyper på steroider
Förstorade, 1000 gånger
Och klonade
Jag ser branten där mina vänner
Gick snett
Jag ser kanten där mina
Händer fick grepp
Alla här känner samma utanförskap
Vare sig det innan eller utanför stan
Ett stenkast från lycka
En nattsömn från drömmen
Allt börjar om
När det gamla går sönder

[Chorus]
För vi är trasiga
Men stadiga ihop
Vi är sakerna
Vi hatar att vi gjort
Finklippta hjärtan
Som brinner i fjärran
I staden där jag bor
Är vi trasiga men
Stadiga ihop

[VERSE 2: Petter]
Jag är från
Södra sidan av Söder
Väster om Danvikstull
På gator jag blivit full
För kärlekens skull
Följ ner runt gatuhörnet där mitt
Hjärta gick i 8 bitar
Jag gick sönder inombords
Men log utåt som Mona Lisa
Skrev mitt namn på 94an
'94
När vi höll varann i handen
Där min dröm rann ut i sanden

Mitt folk är hela min kropp
Det är från en era långt bort
Det är mitt folk som helar min kropp
När

Vinterröken blåser över
Zinken, Söder ser det
Ljuset falla över dom
Som inte har nånting
Bland flera tusen

Höghusen skymmer solen ibland
Men vi kan ställa oss på taken
Och ta solen i hand

Vi kommer
Skriva historia nån gång i framtiden
Missar vi nu
Får vi flytta fram tiden
Länge leve vi
Jag ser det fast vi aldrig träffas
Mitt folk står bredvid mig
Så jag vandrar aldrig ensam
[Chorus]

[Bridge]
Folk här omkring vet att
Vi blir sida vid sida
Med synen svår så står vi kvar
Jag tänker kriga för mina
I timmar år och dar
När mina vingar är brutna
Jag är ingenting utan mitt folk
Jag är ingenting utan mitt folk

[Chorus]