Niklas Strömstedt
Du hinner med en gubbe till
Nu går vi här i livet, och vem vet vart det kan leda
Men du har säkert kvar många fler andetag än jag
Om du är som en tisdag, så är jag nog redan fredag
Hur mycket vi än blundar för det, kommer det en dag
Då nån annan får ta över allt det där jag kallar mitt
En Fender 62:a, en kostym i fronthåll smith
Men det smärtar lite extra när jag tänker på dig nu
Nån annan kanske får det som är du
För när jag ligger där på rygg med nästan pekande mot skyn
Kommer du hitta någon annan som är slätare i hyn
Det är kanske inte något som du önskar eller vill
Men min älskade, jag vet, du hinner med en gubbe till
Snart är det tio år sen, tänk vad tiden kan försvinna
Om sanningen ska fram, jag var begagnad redan då
Vi hittade varann, det fanns så mycket kvar att hinna
I morse när jag vaknade var tinningarna grå
Men du säger att du älskar mig till månen och tillbaks
De orden är det bästa och det vackraste jag har
Och det minnet ska jag gömma, där i evighetens ljus
Det ögonblick som hette jag och du
För när jag ligger där på rygg med nästan pekande mot skyn
Kommer du hitta någon annan som är slätare i hyn
Det är kanske inte något som du önskar eller vill
Men min älskade, jag vet, du hinner med en gubbe till
Men när jag tänker: Har vi kvar så många år?
Jag vet så väl att du förstår
För när jag ligger där på rygg med nästan pekande mot skyn
Kommer du hitta någon annan som är slätare i hyn
Det är kanske inte något som du önskar eller vill
Men min älskade, jag vet, du hinner med en gubbe till
Men min älskling, jag vet, du hinner med en gubbe till