Björn Afzelius
Bläckfisken
Jag är en liten bläckfisk med vida ambitioner
Jag är en liten utsugare som tjänar millioner
Jag slingrar mej och kramar och suger ur ditt liv
Och när jag fått en arm om dig så blir du aldrig fri
Jag liknar kanske natten, men färgen min är mörkblå
Jag lever helst i vatten, i dyn, där kan jag bäst gå
Jag har en arm i Nordsjön och en i Spanska sjön
Men Medelhavet älskar jag, det vill jag helst nå runt
Verksamheten går som smord
Mycket finns att ta
Utsugandet har jag gjort
Till en riktig vetenskap
Jag suger raffinerat; tar lite grann i taget
Annars blir dom rädda och vill inte veta av det
Jag inger stort förtroende; man ber om mitt beskydd
Men när jag skalat köttet av dom, då slår jag dom på rygg
Allt jag tar förräntar sig
Och jag växer till mig
Herraväldet väntar mig
Sedan kan jag lugna mig
Jag drömmer om att hålla, hela jorden i ett järngrepp
Och bjuda konkurrenterna på en riktig näsknäpp
Vi bläckfiskar är hårda, men vi lever som vi lär;
Att äta upp varandra är ett kärt besvär