Björn Afzelius
Som en duva - Live
Jag vakade ensam I natten
I huset där människorna sov
Där ute var sommaren gången
Och luften var kylig och hård
En fågel flög in genom fönstret
Med vingarna röda av blod
Och jag tog den I kupade händer
Som en duva
Som en duva
Ja jag tog den I kupade händer
Och jag huttrade till där jag stod

Den kom som en jagad om natten
En flykting från främmande land
Som en som har räddat sig undan
När alla de andra försvann
Den kom I en doft utav rosor
Som någon har trampat I tu
Och med ljus ifrån slocknade stjärnor
Som en duva
Som en duva
Med ett ljus ifrån slocknade stjärnor
Som någon har stampat till grus
Men den som en gång har levat I frihet
Vill ut I det fria igen
Och den som en gång blivit jagad på flykten
Kommer alltid att drömma sig hem
En fågel med stukade vingar
Har slagit sig ner I vår't hus
Med drömmarna röda av rosor
Och ögonen fyllda av ljus
Jag vårdar den ömt som ett minne
Av nå'tt som jag aldrig har sett
Och jag vet att min fågel skall flyga
Som en duva
Som en duva
Och jag vet att min fågel skall flyga
Som en duva tillbaka igen

Jag vet att min fågel skall flyga
Som en duva
Som en duva
Ja jag vet att min fågel skall flyga
Som en duva tillbaka igen