Två gånger lyfte dödens fågel i natten
Två gånger flög den mot en sovande stad
Och i sina klor hade den en sol
Två gånger flög den fågeln ut i natten
Två gånger såg vi Solen störta till marken
Två gånger tändes hela skapelsens ljus
Solen var så varm, skenet var så starkt;
Två gånger brände Solen fast i Jorden

Ännu skriker männ'skor i sömnen
Ännu föder kvinnorna lik
Ännu lever giftet i blodet
Ännu skördas ofödda liv

Hur många fåglar flyger nu över Jorden?
Hur många solar bär dom i sina klor?
Flyger dom mot mej?
Siktar dom på mej?
Hur många fåglar svävar över Jorden?

Skräcken kramar hela Europa
Skräcken skuggar snart också dej
Skräcken bryter ner mina vänner
Skräcken förlamar snart också mej

Livet glider ur våra händer
Livet angår snart inte oss
Livet mister långsamt sin mening
Livet liknar alltmer ett bloss
Rätten är snart att bara hoppas
Rätten är snart att bara tro
Hoppas på nå'n form av besinning
Tro på en möjlighet för vår jord

Men vem är jag att ställa mej bredvid?
Vem är jag att blunda för en strid?
Vem är jag att överlåta framtiden
Åt dom som bara strävar bakåt?
Vem är jag att svika vännarna?
Vem är jag att vrida händerna?
Vem är jag att visa dom min hals
Och be dom bita tills jag mister andan?

Jag är här, jag ser ju mina barn
Dom är här, dom litar på sin far
Jag är nu, det är nu jag har min tid
Det är nu jag måste bygge deras framtid
Ännu är jag stark!
Ännu står jag mitt i livet!
Ännu finns det dom jag älskar!
Jag skall slåss för dom så länge jag finns till!