Björn Afzelius
På egna vingar
Så var du plötsligt nitton år;
Kan nå'n förstå hur tiden går?
Nyss låg du här intill mitt bröst
Och lät din pappa ge dej tröst
Men nu är du redan nitton år
Jag minns dom stunder som vi haft
Av sorg och glädje, gråt och skratt
Jag minns det som det var igår
Var gång jag kysste bort en tår
Men nu är du alltså nitton år
Vad fick du med dej ifrån mej?
Vad hann jag nå'nsin lära dej?
Kanhända det att jag älskar dej
Långt mer än jag nå'nsin älskat mej;
Också nu, när du är nitton år?
Kanske du minns dom ord jag sagt
Om hur man får en rofylld natt?
Man känner på sej i sin själ
Om nå't man gjort en dag var fel;
Långt innan man blir nitton år
Så flyg, min älskling, flyg iväg
Känn hur din egen vinge bär
Var som du är, varthelst du går
Det är mitt allra sista råd;
Trots att du nu är nitton år