Björn Afzelius
Vem dödade Carlos?
Carlos var stökig, berusad och dum
Han blev inte insläppt för att han var full
När dörrvakten bad honom gå utan gnäll
Så gav Carlos vakten en smäll
Vakten var utsliten, stressad och varm
Och urless på diskots förbannade larm
Och trött på att ständigt bli kallad för gris;
Så han lät skicka efter polis
Polisen i Stockholm en sen lördagsnatt
Har annat att göra än hjälpa en vakt
Därute sker misshandel, knivrån och dråp
I en takt snuten aldrig rår på
Men domtog sej till klubben och gjorde sin plikt;
Och att lägga der Carlos var gjort på ett kick
Han domnade bort av ett omänskligt tryck
När snutarna klev på hans rygg
Carlos är död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Et dödsfall som ingen förstår
Polisläkar'n skrev en summarisk attest
'ver Carlos som dog i polisens arrest
Man antog att ynglingen kvävde sej själv
När han sov i sin ensamma cell
För ordningens skull blev det dock obduktion
Den bestod denna gång i att inget blev gjort
Man godkänte det som polisläkar'n sagt
Och Carlos var nu blott en akt
Man ringde till Carlos'mor på Södermalm
Och bad henne snarast se till att ta hand
Om sonen som låg med en lapp om sin fot
I bårhusets kyl under jord
Men mamman som flytt från en svart diktatur
Hon kände till allt om polisens tortyr
Hon svara': "Här blir det ingenting gjort
Förr'n jag vet hur min ende son dog."
Carlos är död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Et dödsfall som ingen förstår
Kristina från Kungsholmen satt i sitt kök
Med halvljummet kaffe och hemrullad rök
Och tänkte på det hon bevittnat igår
På en klubb dit hon brukade gå
Hon såg för sitt inre hur Carlos slogs ner
Och bakbands och se'n hur poliserna klev
Omkring på hans rygg tills man hörde ett kras
När nå'nting i pojken bröts av
Hon måste få veta om allt slutat väl
Så hon ringde till sist till arrestens befäl
Och när det stod klart att det gått som hon trott
Så fråga' hon var Carlos bott
Hon for hemm till mamman och sa' som det var
Att Carlos blev dödad när ryggen gick av
Tilsammans beslöt dom att hjälpa varann
För här måste sanningen fram
Carlos är död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men någon har börjat fårstå
När en anmärkning mot en polis kommer in
Begandlas den som om den alls inte finns
En invandrarkvinna som stämt en polis
Får vänta tills någon har tid
Processen i tingsrätten gick på en kvart
Och rätten slog fast det som läkarna sagt
Kristina var en, men poliserna två
Och det fanns inga fler vittnesmål
Kristina och mamman beslöt att få fatt
På flera personer som varit på plats
Så Carlos fick stanna i bårhusets kyl
För nu börja' tiden bli dyr
När dörrvakten hörde hur allting var fatt
Så nämnde han andra som varit på plats
Och snart fanns det flera som kunde gå ed
På det som dom alla fått se
Carlos år död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men många har börjat förstå
Hovrötten krävde en ny obduktion
Och Carlos kom äntligen upp ovan jord
Och snart stod det klart hur man miste sitt liv
Och mamman fick äntligen frid
Men vem ska man döma, vem bär denna skuld?
Är det Carlos som bråkade när han var full?
Är det dörrvakten eller en våldsam polis
Eller gästerna som stod bredvid?
Är det läkar'n på häktet, eller vakterna där?
Kan det va' obducenten som undvek besvär?
Är det tingsrätten som gick på läkarnas ord?
Eller var det ett kollektivt mord?
När svenskar blir mördade undersöks allt
Men när svartskallar omkommer tar man det kallt
Och med Carlos kom sanningen äntligen fram
Först när folk börja' hjälpa varann
Carlos är död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men äntli'n kan alla förstå
Carlos är död, ingen vet vad som hänt
I gryningen låg han där kall i sin cell
Man fann inget blod och man fann inga sår;
Men alla kan ändå förstå