Tänk så många hemska drömmar man kan drömma
Drömde här om natten att jag va i Stockholm
Där i bleka morgonljuset såg jag stora riksdagshuset
Framme där på plattan såg jag nånting mystiskt

Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder

Alla ifrån rikstan' satt där på en parkbänk
Fulla som ligister, vrålade som satan
Fulla så dom kunde stupa, alla ville bara supa
Men det allra värsta, det var ändå detta

När Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder

Olof han var full, Torbjörn ramla kull
Ola han va efterbliven, Gösta viftade med kniven
Men det fanns ju de, som var ännu hemskare

Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder

SOLO

Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder
Systemet det var öppet fast det va en Lördag
Å man kunde andas utan å bli häktad
Commersen hade börjat rulla, allihopa lika fulla
Mitt i alltihopa såg man två personer

När Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder, söder, söder, söder
Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder