Per Tyrssons döttrar i Vänge
Kaller var deras skog
De sovo en sömn för länge
Medan skogen han lövas
Först vaknade den yngsta
Så väckte hon upp de andra
Så satte de sig på sängestock
Så flätade de varandras lock
Sa togo de på sina silkesklär
Sa gingo de sig åt kyrkan
När som de kommo på Vänga lid
Där mötte de tre vallare
"Säg viljen I bli vallareviv
Eller viljen I mistra era unga liv?"
"Ej vilja vi blie vallareviv
Hellre vi miste vårt unga liv."
De högg deras huvu'n pa björkestock
Så rann där strax tre källor opp
Kropparna grovo de ner i dy
Kläderna buro de fram till by
När som de kommo till Vänga gård
Ute för dom fru Karin står
"Och viljen I köpa silkessärkar
Som nio jungfrur har stickat och virkat?"
"Lös upp edra knyten och låt mig se
Kan hända jag känner dem alla tre."
Fru Karin sig för bröstet slår
Och upp till Per Tyrsson i porten hon går
Det håller tre vallare på vår gård
De haver gjort av med döttrarna vår."
Per Tyrsson tar sitt svärd i hand
Så högg han ihjäl de äldsta två
Den tredje fråga han innan han slog:
"Vad heter er fader och mor?"
"Vår fader Per Tyrsson i Vänge
Vår moder fru Karin i Skränge."
Per Tyrsson han går sig åt smedjan
Han lät smida sig järn om midjan
"Vad ska vi nu göra för syndamen?"
"Vi ska bygga upp en kyrka av kalk och sten!"
"Den kyrkan ska heta Kräna."
Kaller var deras skog
"Den ska vi bygga upp sa gärna"
Medan skogen han lövas