Vintersorg
Naturens Mystär
I en distanserad riktning
Förstärker det bjärta prismat sin vag
En förtätning som bildar nyansers skiktning
Det är vattnets och markens dialog

Som talar ut vid färgernas brott
Se, regnbagen materialiseras
Vattendroppar blir vindbryggan till kosmiska slot
Mer fjärran än molnriket, där vätan fördelas

Med ljuset brytning, en lodrät bro
Som tvingar min skugga att lysa
I spöklika kulörer som I urgammal tro
Fick varje själ att frysa
Spektralfärgers rena väsen formas
Och flyktar mot en regnskrudad sky
Där vattnets vidgande aura stormas
Av de energimönster som skapar hela min vy

Och förkroppsligar alla magiska stunder
Essensen av harmoni och skönhet
Jag anar den osynliga delen därunder
Guidad av seklers egen erfarenhet

Var hälsad du sjufärgade dynasti
Som lindrar min angest och förlöser själens energi