Mina vänner, låt oss gå på cirkus ikväll
Det har vi gjort oss förtjänta av
Jag bjuder hela gänget, jag känner mej så snäll
Och det är skönt att slippa vara intellektuell

En smula förströelse av cirkustyp
Är precis vad som behövs, säja vad man vill
När man känner sej som ett litet obetydligt kryp
Som ingen behöver eller lägger märke till

Men frågan är vilka som bestämmer
Det är det som är den viktiga saken
Det är där som skorna klämmer
Det är det som är russinet i kakan

Tänk att få slappna av och ha det ball
Och få känna sej som barn på nytt
Det är nåt visst med cirkus i alla fulla fall
Det är minnen och dofter från en tid som flytt

Se! Nere på manegen står domptören med sin piska
Och skriker som ett militärt befäl
Det blir alldeles tyst, jag kan höra någon viska
Att djuren inte har nån själ

Men frågan är vilka som bestämmer...
När man använder våld och brutal tortyr
Är det inte särskilt svårt att få offren att ge efter
Det är ju inte frågan om nåt annat än dressyr
Även om domptörerna vill kallas terapeuter

Jag sitter här fundersam på min bänk
Och tänker att världen är en cirkusföreställning
Jag känner plötsligt att jag är en ansvarig länk
I en kedja av hat och skuld och vedergällning

Men frågan är vilka som bestämmer...

Ja, frågan är vilka som bestämmer...