Mörk himmel över sörmland, kvällsblå skymning i bilen
Vi kör den glömda, gamla E4an mot norr
Himmeln mörk över land och gård, den kärva kylan packar jorden hård
Luften fuktig och strupen torr

Och värdshusen är stängda utmed vägen
Som spökhus från en svunnen, gammal sägen
Och här dansa' man för länge sen
En rostig skylt hänger kvar där än
Det är månsken över en ödebygd och det är lång väg hem

Var är vi nånstans? Vi måste fråga nån, det går en gammal man ner mot
Vattnet
Hur tar man sig fram utan den stora vägen?
Han säger: "Skyll dig själv, vad ingen vet det är en välbevarad
Hemlighet
Och själv fastna' jag här i min ensamhet"

Och hans ögon ser så osedda och trötta ut
Han säger "vägen har bara en början, inget slut"
Och vi sätter oss i bilen igen, framåt, bara framåt min vän
Jag har tandvärk ner i roten, och det är lång väg hem

Genom skogar, över ängar, förbi åkrar genom natten
Det lyser från ett öppet vägmotell
Det verkar kusligt, verkar skumt, vi måste ha kört runt
Det är dags att stanna, det är redan kväll
Det står en man i baren och frågar varifrån vi kom
Han säger "vi serverar bara dem vid sidan om"
Jag säger "vi är vilsna unga män, på jakt efter lust på flykt från
Tiden"
Jag får en kaffe och en fyra JB och det är lång väg hem

Månsken över skogarna, månsken upp ur sjön
Det blåser till, vinden viner i varje topp
Det är långt till söder, långt till norr det är långt åt alla håll
Och det är långt kvar innan solen går opp

Från ett motell på slätten hörs en säregen sång
Skuggor av några som dansade där en gång
Och på den lilla krokiga vägen, är två sökare ute än
I bil på väg genom natten, och dom har lång väg