Lars Winnerbäck
När det blåser från ditt håll
Jag har hört på stan att vi snart går under
Det kommer alltid vara över för mig
Som en annan sång, ett annat liv, allt som var vi
Men när jag hör din röst, och ibland ändå
Är det som att det blåser från ditt håll
Och jag kommer inte loss
Jag tar mig ingenstans
För gatorna, husen här och mänskorna
Märker att jag går här utan dig
Stenarna, fåglarna, dom svala kala träder säger
"vänd dig om och lär dig allt igen"
Har vi skiljt oss femton gånger nu? Har vi sett allt?
Livet pågår utanför en dörr eller
Nedanför ett fönster, men inte här
Mänskor, Mänskor överallt, på första sista resan
Men när det blåser från ditt håll minns jag bara en
För gatorna, husen här och mänskorna
Märker att jag går här utan dig
Stenarna, fåglarna, dom svala kala träder säger
"vänd dig om och lär dig allt igen"
Förlåt, förlåt
Alla frågar vart du är
Och vad du gör och om det är nånting
För gatorna, husen här och mänskorna
Märker att jag går här utan dig
Stenarna, fåglarna, dom svala kala träder
Säger "vänd dig om och lär dig allt igen"