MARIAVISA

Lägg filten så mjukt över barnet
Känn lugnet som smyger sig på
Vi fick inget rum hos de andra
Det fanns ingen plats för oss två
Allt liv som blir till måste älskas
Och älskas för att det är till
Och ändå så svårt låta livet få rum
Få rum för att bli vad det vill

Han kom som ett ljus från Guds himmel
En ängel som kom till mig med bud
Och jag tog emot honom öppet
Och kallelsen kom ifrån Gud
Mitt liv skulle vara en åker
Dar liv väcks till liv ur sig själv
Så lät jag mysteriet sakta ta form
I barnet jag födde ikväll

Vi fann inget husrum du lille
Det fanns inga platser att se
Till sist blev du lagd i en krubba
Nu fyller du mörkret med fred
Och värmen från husdjuren blandas
Med doft av din nyfödda hud
Så starkt och så nära ditt ansikte är
Du evige, sårbare Gud
Lägg sjalen så mjukt över barnet
Känn lugnet som smyger sig på
De andra de har ju så bråttom
Det fanns ingen plats för oss två
Och liv som blir till måste älskas
Och älskas för att det är till
Så enkelt det är låta livet få rum
Få rum för att bli vad det vill