Vi möttes första gången en snöslaskig kväll
I Axel Landquists Park
Hon hade blå ocean ögon med stänk av smaragd
Vi möttes första gången en snöslaskig kväll
I Axel Landquists Park
Hon hade blå ocean ögon med stänk av smaragd
Hon va som en ros doppad i svavel
Hon fråga med ett leende
Ingen nu levanda mänska skulle kunna stå emot
Kan du bästa vägen til Brno?
Kan du snälla... ta mig härifrån?

Pilträdens löv föll den kvällen
Och just innan det sista tog mark
Kunde man höra en fågel som sjöng
I Axel Landquists Park
I Axel Landquists Park

Jag kände mig märkligt ung den kvällen
Når jag simma in i hennes blå ocean
Kan det va det här dom skriver alla böcker om
Tänkte jag, jag tror hon tänkte samma sak
Det finns ingenstans dit jag inte hittar, ljög jag
Ingenstans dit jag inte ska
Vi tog varandras hand och allt annat försvann
Det var dags... dags och ge sig av
Pilträdens löv föll den kvällen
Och just innan det sista tog mark
Kunde man se en hund pissa runt sitt revir
I Axel Landquists Park
I Axel Landquists Park

Du vet dom säjer, vi följer månen bara
Du vet dom säjer, vi följer månen bara
Vi följer månen bara

Du kan fortfarande se oss irra runt, runt, runt
I Axel Landquists Park
Du kan fortfarande se oss komma natt efter natt
Alltid tätt intill varann
Du kan höra henne fråga samma fråga om igen
Vet du vägen ut ur...
Ja, du vet var
Och jag mumlar som ett mantra mitt svar
Ingenstans dit jag inte ska

Pilträdens löv föll ikvällen
Och just innan det siste tog mark
Kunde man höra en fågel som sjöng
I Axel Landquists Park
I Axel Landquists Park