Marie Fredriksson
Vad Vore Jag Utan Dig
När jag ser tillbaka tjugo år
Snabbt vemodet övergår
Till en sån lycka man kan ju tycka
Tiden stått still
Jag minns dagen som igår
Du satte så djupa spår
Du sa första gången
"I dina ögon ser jag mig"
Du tog min hand och kysste mig
Min tvillingsjäl du är allt för mig
Vad vore jag utan dig
Våran resa blev inte som du skrev
Jag har kvar ditt brev
Men om någon sa
Du får leva om din dag
Aldrig någonsin
Skulle jag byta bort det som var
När jag ser tillbaka tjugo år
Och på den tid som var så svår
Jag fylls av en känsla
Av någonting större än vi två
En glädje och sorg oändligt blå
Men dina ord dom tröstar mig
Vad vore jag utan dig
Jag älskar dig
Vad vore jag utan dig