Demanten på marssnön

På drivans snö där glimmar
En diamant så klar
Ej fanns en tår, en pärla
Som högre skimrat har

Utav en hemlig längtan
Hon blänker himmelskt så:
Hon blickar emot solen
Där skön den ses uppgå

Vid foten av dess stråle
Tillbedjande hon står
Och kysser den i kärlek
Och smälter i en tår

O, sköna lott att älska
Det högsta livet ter
Att stråla i dess solblick
Och dö, när skönst den ler!