Jag är ett träd, som lofvat godt och säkert hållit vid
Om storm ej plundrat mig på blad midt i min sommars tid

Nu sträcker nakna grenar jag förtviflad opp mot skyn
Fast allt omkring bär sommarns färg och ter en härlig syn

O, när skall jag mig dölja få, när unnas jag att dö?
O, hvad jag längtar efter dig, du kalla, hvita snö!