Min bleka sjukling skall luta
I tankar mot kudden sin kind
Och ögonen skall hon sluta
Och låta sinnena njuta
Af kärlekens sommarvind
Min bleka sjukling, sof in!
Sof in i de ljufva och ömma
Bekymrade tankar som strömma
[förtroligt]1 kring sjuklingen min!
Hvar plåga skall så du glömma
För vårliga dofter, som tömma
Sin hälsa i lugnadt sinn'
Sof roligt på kudden din
Så skall du ånyo drömma
Om alt hvad en kärlek kan gömma
— min bleka sjukling, sof in!