Svanen speglas ren i sundet
Knipans vita vingar vina
Lärkan höres högt i höjden
Spovens rop kring kärret rullar
Våren samlar sina skaror
Får sin fågelflock tillbaka
Väntar dem med sol och värme
Lockar dem med långa dagar

Och jag, arma flicka, fiker
Söker skingra saknans mörker
Vårda värmen i mitt sinne
Vill som våren vänlig vara
Synas ljus som sommardagen
Och jag gläds, fast sorgen gnager
Ler, fast tåren trängs i ögat
Men min fågel märks dock icke