Kom, du sorgsna nordan;
Varje gång du kommer
Bär du bud från henne
Kommer du i fläkten
Bär du hennes suckar;
Kommer du i ilen
Bär du hennes klagan;
Kommer du i stormen
Bär du hennes verop:
"Ve mig, edsförgätna
Ve mig, ensam blevna!
Ur den gamles armar
Från hans kalla kyssar
O, vem för mig åter
Till min varma yngling
Till min första kärlek!"